Riktlinjer
Akut pankreatit – Nationella riktlinjer, 2024
Publicerad 8 maj 2024
Inledning
Akut pankreatit är en vanlig och potentiellt farlig sjukdom som ökar i befolkningen. Under 2022 vårdades över 5279 personer i Sverige för akut pankreatit och antalet vårdtillfällen uppgick till över 6800. Det finns därmed stor anledning att öka kunskapen om hur dessa patienter kan behandlas på bästa sätt i enlighet med tillgänglig vetenskap. Den akuta symptombilden domineras av kraftiga buksmärtor. Den akuta behandlingen sker i slutenvård, ofta på kirurgisk- gastroenterologisk- eller intensivvårdsavdelning. Uppföljning sker även i öppenvård.
Svensk gastroenterologisk förening gjorde under åren 2017-2018 en sammanställning över vilka pm och riktlinjer som användes på svenska sjukhus och fann att de dokument som användes inte var samstämmiga. Många kliniker hänvisade dock till de internationella riktlinjer för akut pankreatit som publicerades av International Association of Pancreatology och American Pancreatology Asscoiation (IAP/APA) 2013.
Då det efter IAP/APA riktlinjerna tillkommit nya högkvalitativa studier som påverkar det vetenskapliga underlaget för hur patienter med akut pankreatit bäst bör utredas och behandlas initierade svensk Gastroenterologisk Förening arbetet med att utforma nya nationella riktlinjer för akut pankreatit, vilka publicerades på föreningens hemsida 2020 och sammanfattades i Läkartidningen4. Även Svensk Förening för Akutkirurgi och Traumatologi medverkade i arbetet som även fick stöd av Svensk Förening för Övre Abdominell Kirurgi. Det är dessa riktlinjer som nu reviderats utifrån kunskap som tillkommit de senaste åren. Riktlinjerna utgår från den bedömning som gjorts av IAP/APA, men där nytt vetenskapligt underlag tillkommit och publicerats har detta inkluderats i evidensgraderingen. För frågeställningar som inte omfattas av IAP/APAs riktlinjer har en fullständig bedömning av det vetenskapliga underlaget gjorts av riktlinjegruppen. Rekommendationer i dessa svenska riktlinjer är i tillämpliga fall baserade på GRADE systemet för evidensgradering och har gjorts i analogi med hur de använts i IAP/APA riktlinjerna. I de fall där vetenskapligt underlag saknas, har gruppen gjort bedömningar utifrån samlad kunskap och erfarenhet.
Riktlinjerna har också anpassats till svenska förhållanden. Dessa nationella riktlinjer är ämnade att vara ett generellt stöd för behandlande läkare och övrig sjukvårdspersonal, så att man snabbt kan ta del av den kunskap och vetenskap som finns. Riktlinjerna bör ses som ett mål för hur patienter med akut pankreatit ska behandlas under optimala förhållanden. De ersätter inte den individuella bedömning som måste göras för varje patient och som ibland innebär ett avsteg från riktlinjerna. Likaså kan det finnas organisatoriska orsaker som gör att man i den enskilda situationen behöver ta beslut som avviker från riktlinjerna. Vi anser också att riktlinjerna kan utgöra ett kunskapsunderlag för beslutsfattare så att vården av patienter med akut pankreatit ska kunna organiseras utifrån den vetenskap som finns inom området. För att underlätta införande har även ett kort avsnitt om implementering av riktlinjerna lagts till i Appendix.
Nationella riktlinjer akut pankreatit revision 2024Uppdaterad: 8 maj 2024
